En stor seger har uppnåtts i projektet. Den brasilianska staten har den 20 oktober kungjort att “Kaxuyana – Tunayana urfolksterritoriet" ("Terra Indigena") formellt erkänts. Det nybildade territoriet utgör kärnan i projektet. Kaxuyanas, Tunayanas, ytterligare mindre stammar samt sannolikt tre grupper med s k okontaktade indianer, dvs urfolk som ingen utomstående haft kontakt med, De får därmed ett erkännande av rättigheterna till regnskogen som de lever i. Området är på 21 800 km2 eller dubbla Skånes storlek.

En avgörande faktor bakom erkännandet har varit projektarbetet för att stärka de berörda urfolkens organisation AIKATUK. Den traditionella strukturen och ledarskapet slogs sönder i och med kontakten med det vita samhället när de flesta dog av sjukdomar och den gamla livsstilen försvagades. Missionärer förmådde resterna av den största stammen, Kaxuyanas, att flytta till en savann långt bort där de vantrivdes. De flesta har flyttat tillbaka till sitt gamla land, som ingår i det nu erkända territoriet.

Projektet har bl a stärkt stamledarna genom utbildning, stärkt stammarnas och AIKATUKs sammanhållning genom stöd till byråd och stormöten, skapat ett litet kontor för AIKATUK i den närmaste staden för kommunikation med myndigheter på alla nivåer och med rådgivning inför sådana möten, höjt AIKATUKs profil genom stöd till ett regionalt urfolksmöte i den största Kaxuyanabyn och stött urfolken att kunna identifiera sitt territorium på sätt som går att översätta till koordinater och kartor.

Markkonflikter och missämja mellan urfolken och angränsande svarta slavättlingar användes som förevändning av myndigheter för att inte erkänna urfolkens land. Projektet skapade förutsättningar för förhandlingar mellan urfolken och slavättlingarna och lyckades övertyga båda grupperna om behovet av, och hjälpa dem att komma fram till, en gemensam markanvändningsplan och fördelning av områden dem emellan. Därmed undanröjdes den sista reella invändningen mot skapandet av territoriet.

Det finns fler steg innan en fullständig skyddsstatus uppnåtts bl a olika turer kring avgränsningen av territoriet med sin 147 mil långa gräns vilket kan ta ett antal år. Erkännandet och bildandet av territoriet utgör dock det enskilt viktigaste steget och innebär att huvuddelen av skyddet erhållits.

Det skapade territoriet utgör en viktig länk i den väldiga Karibkorridoren, som uppgår till nära två tredjedelar av Sveriges yta. Projektet arbetar även med stammar i andra delar av Karib och syftar till skydd av hela regionen. Nu kan kraften i projeket koncentreras på att skapa en hållbar framtid för urfolken och deras samhällen, så att de utgör en fortsatt legitimitet för bevarandet av hela denna norra del av Amazonas.

 

/8 november 2015