Vi befinner oss mitt i en pågående pandemi, och det är dags att fundera över hur vi har hamnat här och om vi kan göra något för att undvika liknande situationer framöver. En pandemi var inte oväntad, och sannolikheten är tyvärr stor att vi kommer att få fler framöver. Men finns det ett samband mellan regnskogsskövling och infektionssjukdomar?

Nya infektioner sprider sig naturligt mellan människa och djur

Virus, bakterier och parasiter överförs regelbundet mellan människa och andra djur, vilket ger upphov till nya sjukdomar, ”zoonoser”. Det är en naturlig process, och antalet potentiella infektioner är mycket stort. Bara en del av dessa orsakar sjukdom i människa, och ännu färre smittar därefter mellan människor. Forskare har noterat att både antalet olika infektioner som smittar människa och antalet infektionsutbrott har ökat de senare decennierna. 1980 noterade man färre än 1000 utbrott, och 2010 fler än 3000 utbrott (1). De senare åren har vi exempelvis haft stora utbrott av sjukdomarna MERS, SARS, ebola, zika, och Rift Valley-feber. Världshälsoorganisationen (WHO) följer utbrott runtom i världen, och mellan 2011 och 2018 följde de nära 1500 utbrott i 172 länder. Vissa av dessa är nya infektioner, andra är utbrott av sjukdomar som vi känner till, som mässling och kolera.

nya infektioner

Antalet utbrott av zoonoser ökar dramatiskt under det senaste seklet, liksom mångfalden av smittoämnen (bild tagen från referens 3). 

Av alla nya infektionssjukdomar hos människa överförs 75% från andra djur, och i genomsnitt överförs en ny sjukdom till människa från djur var fjärde månad (2). På bilden ser man hur antalet zoonoser ökar över tid (3).

Många av de nya sjukdomarna uppkommer i områden med hög biologisk mångfald. Även om många nya infektioner ursprungligen kommer från vilda djur, agerar oftast tama djur ”bryggor” mellan vilda djur och människa, och det är därför marknader med levande vilda och tama djur tillsammans kan vara speciellt gynnsamma för parasiter, bakterier och virus för att spridas till nya värddjur. En annan gynnsam miljö är industriell djuruppfödning. Ett exempel är fågelinfluensan som spreds från vilda fåglar till höns och därefter vidare till människa (se vidare referens 2). Dessa miljöer förekommer ofta i låg- och medelinkomstländer, och nyheter om nya lokala utbrott når sällan media i Sverige. Det finns för närvarande många pågående utbrott i världen, till exempel de myggburna sjukdomarna gula febern, dengue och chikingunya (4).

För att nya infektioner ska bli till epidemier krävs en rad faktorer, bland annat att infektionen smittar effektivt mellan människor. En globaliserad värld underlättar vidare för att smittan ska spridas till andra länder.  

Det finns en nära koppling mellan miljöförstöring, klimatförändringar och nya infektioner, inklusive covid-19

Det står klart att själva överföringen av smittoämnen sker när människor och andra djur kommer i nära kontakt. Det är en naturlig process som kommer att fortsätta att äga rum, och skillnaden mot tidigare i historien är hur ofta det sker idag. Förstår vi anledningarna till det, kan vi påverka det faktum att allt fler infektioner uppkommer och allt fler utbrott äger rum. Så vad har egentligen förändrats?

FN:s miljöorgan (UNEP) och det internationella jordbruksinstitutet ILRI lanserade i juli 2020 en rapport “Preventing the next pandemic, Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission” (5) som bland annat beskriver anledningarna till att antalet zoonoser ökar. Det finns genetiska förklaringar till varför smittoämnen sprider sig, men här fokuserar man främst på de anledningar som människan ligger bakom och därmed kan påverka (se rapporten för mer detaljerade beskrivningar av punkterna):

  1. Ökad efterfrågan på animaliskt protein
  2. Ohållbar intensifiering av jordbruket och djuruppfödning. Avskogning är en konsekvens för att bemöta behovet av mark.
  3. Ökad användning och exploatering av vilda djur
  4. Ohållbart nyttjande av naturresurser, vilket accelereras av urbanisering, förändrad landanvändning och utvinningsindustrier. Avskogning, gruvindustrin, damm- och vägbyggen inkluderas här.
  5. Resande och transport
  6. Förändringar i livsmedelsproduktionens värdekedjor
  7. Klimatförändringar

UNEP publicerade en rapport 2016 där de beskrev vad som främst driver uppkomsten av nya infektioner (2). Där beskrivs att förändrat nyttjande av mark och jordbruksindustri står för 31% respektive 15% av uppkomsten av nya infektioner, bägge är kopplade till avskogning.

Hård markexploatering och skogsskövling leder till att djur pressas ihop på mindre ytor. De söker sig då ofta in i människans samhällen, och ökar kontaktytor mellan vilda och tama djur och människor. Djur som tidigare inte varit i kontakt med samhället kommer nära, bärandes på smittoämnen som är nya för oss. Utbrottet av nipah-viruset i Malaysia 1998 är ett exempel på hur avskogning, skogsbränder och torka kan samverka. Omständigheterna ledde till att en typ av fladdermus tvingades lämna skogen för att leva i utkanten av ett samhälle där den smittade grisar med nipah-viruset, vilka därefter smittade människorna på farmen. Nipah-viruset är extremt dödligt för människa men sprider sig (ännu) inte lätt mellan människor. Även ebolautbrott har ägt rum främst i samband med skogsskövling.

Amazonas infektion

Aktiviteter och problem i samhället har ett samband till avskogning och driver uppkomsten av utbrott av infektionssjukdomar (7).

I början av augusti 2020 publicerades en artikel i Nature (6) om varför avskogning och utrotning gör pandemier mer sannolika. Intresset ökar, och Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) har som målsättning att ta fram ett expertutlåtande om sambandet mellan minskad biologisk mångfald och nya sjukdomar, baserad på den vetenskapliga evidens som finns. Expertutlåtandet ska användas under ett FN-möte i september där länder förväntas ingå nya åtaganden för att bevara biologisk mångfald.

Tidigare i år publicerades en sammanställning av vetenskapliga artiklar med fokus på sambandet mellan utbrott av infektionssjukdomar och olika miljöer i Amazonas (7). Kopplingen till avskogning är tydlig för en rad sjukdomar, bland annat rabies, leishmaniasis och chagas. Det finns också samband mellan sjukdomsutbrott och gruvor, speciellt illegala sådana där miljöhänsyn inte tas. Ett exempel är malaria och hantavirus. Jordbruk och förändrat nyttjande av mark är vanligt i amazonasregionen, ofta i kombination med avskogning, och är några av de främsta anledningarna till ökat antal infektioner och utbrott. Ytterligare faktorer nämns, som vägbyggen, vattendammbyggen och urbanisering. Avskogning påverkar samhället på många sätt, vilket framgår i bilden och tydliggörs i artikeln.

Vi måste alla agera

Som nämnts tidigare är risken för nya infektioner och eventuella pandemier inte okänd, utan har känts till under många år. Rekommendationer till länder runtom i världen har gått ut upprepade gånger, men få länder har agerat. På uppdrag av Världsbanken och WHO tog Global Preparedness Monitoring Board (GPMB) fram en analys av hur världen förberett sig på en ny pandemi och vad som behöver göras. Bara några månader innan covid-19 började spridas lanserades deras rapport, där det framgår att världen var långt ifrån redo för en pandemi, och allra minst en som sprids via luftvägarna (8). Man vet nämligen även på högsta nivå att utbrott av både nya och återkommande infektioner kommer att äga rum, men man vet inte vilka infektioner eller var, och inte heller hur effektivt de kommer att spridas. Som svar på denna rapport började länder ta fram strategier för att bemöta hotet, men även de med bäst intentioner hann inte agera innan covid-19 pandemin var över oss.

Länder runtom i världen prioriterar i allt högre grad åtgärder gällande sambandet mellan klimatförändringar och hälsa, och många har tagit fram strategier för att bemöta dessa utmaningar. Dock visar det sig att bara 38% av de studerade länderna i en nyligen lanserad WHO-rapport har de nödvändiga finanserna för att genomföra dem (9). Dessutom fattas samarbete mellan de olika aktörerna som krävs i dessa multisektoriella utmaningar (miljö, jordbruk, hälsa, transport, finans osv).

Industrin har en viktig roll i frågan om miljö och klimat, och även där pågår initiativ. Exempelvis finns en policy ”zero net deforestation” som Consumer Goods Forum tagit fram. Föreningen har över 400 medlemmar från 70 länder, och inkluderar bland annat stora företag som Cargill, Nestlé och Unilever (10). Även om de inte kommer att nå målen 2020 visar det på en eventuell vilja till förändring.

Civilsamhällesorganisationer är väsentliga, och det arbete som Regnskogsföreningen och många andra utför med att minska avskogning och miljöförstöring, har en stor betydelse för att dra ner risken för nya infektioner. Avskogning och miljöförstöring, och speciellt i de områden där det fortfarande finns en stor artrikedom, är en av flera viktiga komponenter i denna komplexa utmaning.

Man bör minska risken för överföring av infektioner från djur till människa genom en rad åtgärder, varav en är att låta skogarna stå. Återbeskogning nämns ofta som en åtgärd för att bemöta klimatförändringarna, men det är värt att påpeka att det är långt mer effektivt att låta skogen stå, inte minst med tanke på biologisk mångfald. Att stötta de folk som lever i skogen och skyddar den är ett effektivt sätt att skydda skogen (7).

Som samhällsmedborgare har vi alla en avgörande roll, dels genom att agera för att påverka miljö och klimat så lite som möjligt på ett personligt plan, dels genom att kräva att beslutsfattare och näringslivet tar sitt ansvar. Kanske är det senare ännu viktigare, eftersom det först är då en större förändring kan ske.

Ytterligare en anledning att skydda vår miljö

Det finns många anledningar att skydda den fantastiska regnskogen i Amazonas. Avskogning leder till stor förlust i biologisk mångfald, till klimatförändringar, och som vi sett i denna text till risken för överföring av nya infektioner till människa som kan resultera i riktigt svåra pandemier. Covid-19 har haft fruktansvärda konsekvenser på vårt samhälle, men den kunde ha varit både mer smittsam och mer förödande.

Friska ekosystem, orörda stora skogar och en rik biologisk mångfald är en förutsättning för natur och människor, och skyddar oss mot såväl pandemier som kommande klimatförändringar.

 

Vill du läsa mer?

WWF har sammanfattat sambanden på ett tillgängligt sätt: “The loss of Nature and Rise of Pandemics, Protecting human and planetary health”, March 2020, https://d2ouvy59p0dg6k.cloudfront.net/downloads/the_loss_of_nature_and_rise_of_pandemics___protecting_human_and_planetary_health.pdf

Science, Vol. 369, Issue 6502, pp. 379-381, “Ecology and economics for pandemic prevention”, 24 Jul 2020, https://science.sciencemag.org/content/369/6502/379.long

The Lancet, Richard S Ostfeld, “Biodiversity loss and the ecology of infectious disease”, 2017, https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lanplh/PIIS2542-5196(17)30010-4.pdf

World Economic Forum, ”The COVID-19 recovery can be the vaccine for climate change”, 9 June 2020, www.weforum.org/agenda/2020/06/covid-recovery-climate-and-health-hand-in-hand/ 

Referenslista

Referens 1:     NCBI, ”Global rise in human infectious disease outbreaks”, 6 Dec 2014, www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4223919/#!po=34.3750

Referens 2:     UNEP, “Frontiers 2016: Emerging issues of environmental concern”,  www.unenvironment.org/resources/frontiers-2016-emerging-issues-environmental-concern

Ref 3:             SciDev.net, Gareth Willmer, “Planning for the next pandemic: facts and figures”, 13 July 2020, https://www.scidev.net/global/nutrition/feature/planning-for-the-next-pandemic-facts-and-figures.html

Referens 4:     WHO Disease Outbreaks, https://www.who.int/emergencies/diseases/en/, https://www.who.int/csr/don/en/

Referens 5:     UNEP/ILRI, “Preventing the next pandemic, Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission”, July 2020, https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/32316/ZP.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Referens 6:     Nature, Jeff Tollefson, “Why deforestation and extinctions make pandemics more likely”, 7 August 2020, https://www.nature.com/articles/d41586-020-02341-1

Referens 7:     Scielo/Anais da Academia Brasileira de Ciencias, “Beyond diversity loss and climate change: Impacts of Amazon deforestation on infectious diseases and public health”, 17 April 2020, www.scielo.br/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0001-37652020000100724

Referens 8:     Global Preparedness Monitoring Board: ”A world at risk, Annual report on global preparedness for health emergencies”, Sept 2019, https://apps.who.int/gpmb/assets/annual_report/GPMB_Annual_Report_English.pdf

Referens 9:     WHO, “Climate risks to health are growing but prioritized funding lacking to safeguard human health from climate change”,  2020, www.who.int/news-room/detail/03-12-2019-climate-risks-to-health-are-growing-but-prioritized-funding-lacking-to-safeguard-human-health-from-climate-change

Referens 10:   TCGF, “Implementing and Scaling up the CGF Zero Net Deforestation Commitment”, www.theconsumergoodsforum.com/blog/implementing-and-scaling-up-the-cgf-zero-net-deforestation-commitment/