Skydda regnskog tillsammans med de skogslevande folken

Regnskogsföreningens samarbeten bygger alltid på långsiktiga relationer, där vi känner våra partners och regelbundet följer deras arbete. Vår utgångspunkt är att arbeta med människor som bor i eller nära regnskogen, eftersom de är skogens naturliga väktare.

Bland dessa är urfolken viktiga aktörer. Idag har 21% av den brasilianska Amazonas erkänts som urfolksterritorier tack vare urfolkens egen kamp, samt tillsammans med engagerade statliga tjänstemän och civilsamhället. Brasilien har erkänt över 720 urfolksterritorier vilka täcker över 117 miljoner hektar, de allra flesta inom den brasilianska Amazonasregionen.

Isolerade stammar, eller okontaktade folk, är grupper av urfolk som lever utan varaktig kontakt med angränsande samhällen. Ett 60-tal folk lever isolerade i Amazonas, bland annat i Regnskogsföreningens projektområden. Dessa människor står inför flera hot och genom att skydda skogarna där de bor skyddas de åtminstone delvis.

Det finns också enorma arealer bebodda av icke urfolk som traditionellt lever i regnskogsområden med småskalig utvinning av produkter utan att förstöra skogen. Deras områden har ofta någon form av skyddsstatus men de är ofta under attack av invadörer som vill hugga ner skogen.

Pågående projekt

Regnskogsföreningen arbetar i två huvudområden av den brasilianska Amazonas: Karib-korridoren och den södra delen av delstaten Amazonas. Vi har valt dessa områden då Karib-korridoren genom sin enorma storlek möjliggör skydd av ett område med global påverkan av klimat och biologisk mångfald, och södra Amazonas då avskogningsfronten nu nått dit och måste förhindras.

Läs mer om de specifika projekten genom att klicka på projekten i menyn längst upp till höger, och mera övergripande i texten här nedan. 

Karibkorridoren i norra Brasilien

Regnskogsföreningen har sedan 2013 arbetat med att stödja olika skogslevande folk i Karibkorridoren i norra Brasilien. Syftet är att stärka de utsatta folkens välbefinnande, sammanhållning och kultur. Samtidigt uppnås ett klimatskydd och ett skydd av biologisk mångfald, båda med global inverkan genom storleken på de enorma regnskogar som skyddas i Karib: 28 miljoner hektar vilket motsvarar världens största sammanhängande regnskogsområde.

I regionen finns traditionella, fattiga och marginaliserade samhällen, inklusive urfolk och quilombolas (tidigare förslavade afro-brasilianska befolkningar), och projekten syftar till att stärka deras kapacitet att arbeta med lokala myndigheter, civilsamhället och den privata sektorn. På så sätt skyddas både deras rättigheter och deras skog.

Dessutom kommer projektet att samarbeta med civilsamhället, kommuner och de myndigheter som förvaltar skyddade regnskogsområden, för att utveckla förvaltnings- och skyddsstrategier. Det ökande trycket från externa aktörer hanteras, bland annat genom att direkt implementera och skala upp metoder för hållbar boskapsuppfödning.

Genom projekten kommer samhällena kunna förbättra sin livskvalitet samtidigt som de främjar hållbar användning av naturresurser inom ett område som är nästan två tredjedelar av Sveriges storlek.

Vi stödjer tre huvudprojekt inom området:

Idag arbetar vi direkt med ARQMO som är afrobrasilianernas organisation i Oriximiná, den största kommunen i Karib med en fjärdedel av Sveriges yta. De är ättlingar till folk som för runt 150 år sedan flydde från slaveri på plantager och grundade samhällen i regnskogen. Vi har kunnat stötta dem genom åren att få sina åtta territorier erkända. Dessa består huvudsakligen av regnskog och det främsta stödet går till att patrullera för att bemöta invasionshot i de tre mest utsatta territorierna. Därtill ger vi basstöd för att ARQMO ska kunna fungera som organisation, till deras kontor i staden Oriximiná med personalkostnader med mera.

Vi arbetar även med den lokala miljöorganisationen Imazon som får stöd till sitt arbete med att skydda ”Mosaiken”, ett område med olika typer av reservat och naturskyddsområden som uppgår till två tredjedelar av Sveriges yta. Det gemensamma arbetet sker med berörda kommuners miljöråd, med paranötssamlarna som är en viktig grupp i delar av Karib och genom kommunikationskampanj.

Vår tredje partner i Karib är boskapskonsulter. Nedhuggning för att skapa betesmark för nötdjur är den dominerande orsaken till avskogning. I vårt projekt arbetar konsulterna med ett 60-tal boskapsägare i fem kommuner i Karib med intensifiering av betesdriften på hållbar grund. I stället för att hugga ner regnskog med illa skött betesmark, omvandlas driften på existerande bete så att man får mycket högre produktion som är uthållig. Bland boskapsägarna är finns allt från de största ranchägarna till mindre boskapsägare. Vi vet redan nu att de slutat hugga ner regnskog. De illa skötta betesmarkerna, många igenväxande med sly, är ofantliga till arealen och potentialen är enorm.

Delstaten Amazonas

De övriga två organisationerna vi samarbetar med finns i den nya avskogningsfronten i södra delen av delstaten Amazonas, som är 3,5 gånger större än Sveriges yta. Delstaten Amazonas har tidigare i stort varit förskonad från nedhuggning, men så är det inte längre. Den påbörjade asfalteringen av den 80 mil långa vägen BR-319 från Porto Velho till Manaus, ihop med frisläppandet av regnskogsnedhuggning från regeringen, har satt igång en massiv nedhuggning.

Arbetet med miljöorganisationen Kanindé koncentreras till tre urfolk som lever i epicentrum för nedhuggningsfronten i den sydligaste delen av delstaten, runt staden Humaitá. Det är urfolken parintintin, jiahui och pirahã. Arbetet går ut på patrullering/övervakning/invasionsbekämpning, stärkandet av respektive folks organisationer och ekonomisk utveckling.

Miljöorganisationen Idesam är baserad i Manaus och har huvudansvaret i en koalition med tiotalet organisationer för ett övergripande arbete med att bevaka asfalteringen av BR-319 med alla dess konsekvenser för lokal- och urbefolkningar, och för regnskogen. Därtill utför Idesam fältarbeten av olika slag. Med stöd från Regnskogsföreningen har Idesam påbörjat ett arbete i Tapauá-regionen, som börjat bli hårt utsatt för nedhuggning. Arbetet sker dels med ett skogslevande folk, flodbor, i Tapauá-reservatet, dels med urfolket apurinã i Igarapé São João- och Igarapé Tauamirim reservaten.