Quilombola

Skogsfolken quilombolas regnskogar

Bakgrund

Quilombolas är medlemmar av traditionella afro-brasilianska skogssamhällen lokaliserade i olika delar av Brasilien, många i Amazonas. Det finns uppskattningsvis 6 000 quilombola-samhällen i Brasilien idag och cirka 16 miljoner människor enligt Coordenacao Nacional de Articulacao das Comunidades Negras Rurais Quilombolas, CONAQ (på engelska, National Coordination for Black Rural Quilombolas).

Ordet "quilombo" kommer från bantufolkets ord "kilombo", och betyder en plats för vila eller läger. I Brasilien anpassades ordet för att beteckna en tillflyktsort för de människor som var förslavade och flydde. Quilombola är personen som bor i en quilombo.

Quilombolas är en strategiskt viktig grupp för Regnskogsföreningen, dels genom deras egenvärde som en folkrörelse i en regnskogsregion på drygt 8000 km2, dels därför att deras territorier ligger som en sköld mellan de snabbt avskogade betesdominerade ytorna åt söder och de stora urfolks- och naturreservaten i norr som, inklusive quilombolas reservat, går under namnet Karib.

Precis som andra lokala och traditionella samhällen i Amazonas står quilombolas idag inför stora utmaningar på sina territorier orsakade av t.ex. illegal timmeravverkning, rovfiske, boskapsägare som vill åt deras marker och infrastrukturverksamhet såsom transport av gruvprodukter med stora fartyg och planerade energiledningar.

Quilombolabyarna ligger ofta längs floden i Karib.


Samarbetspartner

Regnskogsföreningen arbetar idag direkt med ARQMO , Quilombola Remnants Association of Oriximiná, som är den övergripande paraplyföreningen som representerar alla 37 quilombola- samhällen med åtta lokala föreningar i Oriximiná.


Skyddade områden

År 2017 erkände den brasilianska markmyndigheten formellt två stora quilombola-områden på 350 000 hektar (Alta Trombetas I 161000 och Alto Trombetas II 189000) och 2018 erkände delstaten Pará formellt ytterligare två områden till quilombolas på totalt 225 000 ha. Alla dessa marker finns i Karib-regionen.

Regnskogsföreningens programkoordinator på besök hos ARQMO.


Målsättning

Ett av de främsta målen för Regnskogsföreningen är att tillsammans med ARQMO arbeta för att motverka invasioner i quilombolas territorier, tex i Erepecuru och Ariramba. I dessa territorier har quilombolaledare blivit mordhotade av timmerbolag, guldletare och fiskare. Miljöagenter med utbildning genom Imazon lär sig att göra anmälningar vid mordhot.

I vårt projekt ingår bla. drivmedel för övervakning och bekämpning av invasioner tillsammans med polis. Ariramba är det mest utsatta av alla territorier, där kalhuggning av regnskog för bete sker intill gränsen i öster. Ett basstöd ges för att Arqmo ska kunna stödja och representera quilombola samhällena i Orixmina genom ett kontor med två koordinatörer, en administrativ assistent, och stipendiater som lärs upp. Det handlar om allt från hälsovård, utbildning och markreglering med myndighetskontakter till att stärka de lokala quilombola föreningarna och ledarskapsfrågor hos dessa. En annan målsättning inom vårt projekt är att utveckla och implementera quilombolas miljö- och territoriella förvaltningsplaner, s.k. ”livsplaner”.

Resultat

Projektet med livsplanerna har bidragit till att stärka quilombolas förhandlingsförmåga, förmåga att samarbeta med andra parter samt att planera för långsiktigt hållbart nyttjande av territorierna. Under lång tid har samhällena kämpat för att få sina marker formellt titulerade (vilket ger skydd). De förstärkta samhällsföreningarna har spelat en nyckelroll i kampen för att hävda och få officiellt erkännande av de territoriella rättigheterna.

Projektet stärker quilombolas möjligheter att avvärja invasioner på sina territorier. Som ett exempel lyckades nyligen en invasion från ett illegalt timmerbolag avvärjas efter en påföljande framstöt i domstol där åklagarämbetet bidrog. Regnskogsföreningen besökte stället där invasionen påbörjats, med uppbyggd arbetsplats och uppmärkta träd och vägar för maskiner. Själva avverkningen hade inte hunnit påbörjas innan bolaget funnit för gott att avbryta.

Det långvariga organiseringsarbetet har burit frukt och med de framgångar som nåtts i projektet har quilombolas i ökad omfattning fått stöd från inte mindre än tre andra organisationer. Ett särskilt framgångsrikt projekt har varit insamling av cumarufrön som säljs till Storbritannien. Annars är främsta försäljningsintäkterna från olika maniokformer (farinha), paranöt och acaifrukt. Andra exempel på framgångsrika projekt hos quilombola-samhällen är ekoturismprojekt i reservatet Cachoeira Porteira, samt andra turisminitiativ i anslutning till Faroreservatet.

Regnskogsföreningen har tillsammans med vår tidigare samarbetspartner Ecam också varit del i att förse quilombola-byar med internet. Internet behövs bla för att få tillgång till vård och relaterad information, hålla kontakten mellan byarna och kunna få uppdateringar kring projekt och invasioner, samt som komplement i undervisningen då litteraturen är knapp.

Quilombolas samarbetar sedan några år tillbaka med Google Earth, där den yngre generationen får genomgå en utbildning i databaserade system för analys och uppföljning. Genom det här arbetet har man upptäckt områden med avskogning, vilket man därefter följer upp för att se hur mycket är avskogat, vilken typ av avskogning, och vem som ligger bakom. Se mer om deras samarbete med Google Earth här.

På kartan ovan pekar pilen mot de huvudsakliga projektområdena.

Visste du att...

Quilombolas använder sig regelbundet av Google Earth för att upptäcka avskogning och ha uppsikt över sina marker.